NybroNytt

Länsförsäkringar: Matprisökningarna senaste åren har legat inom normala ramar

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matprisökningar fram till momssänkningen låg inom normala ramar och under EU-nivå.

Annons

Granskning: Prisökningarna har följt inflationen – och varit lägre än i Europa

Efter de kraftiga matprisuppgångarna 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga. Men enligt en genomgång från Länsförsäkringar har prisökningarna under de senaste åren, fram till momssänkningen på mat den 1 maj 2026, legat inom vad som kan beskrivas som normala nivåer. I jämförelse med EU-länder har utvecklingen dessutom varit i nivå med, eller något lägre än, övriga Europa.

För hushåll i Nybro och övriga Kalmar län innebär det enligt Länsförsäkringar att den fortsatta debatten om matpriserna främst handlar om att prisnivån redan är hög, snarare än att priserna nyligen har ökat onormalt snabbt.

”Inte dyrare än i andra europeiska länder”

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg pekar på att den svenska utvecklingen inte sticker ut jämfört med omvärlden.

”Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa.”

Från våren 2023 till momssänkningen: fortsatt upp 5–6 procent

Enligt pressmeddelandet ebbade den skenande prisutvecklingen ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026, fortsatte priserna att stiga med cirka 5–6 procent i Sverige.

Alexandra Stråberg lyfter samtidigt att lägre inflation inte innebär att priserna faller, utan att de ökar långsammare:

”Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt.”

Tidigare period var mer ansträngd

Länsförsäkringar hänvisar också till att matpriserna under decenniet före pandemin ökade betydligt snabbare än den breda inflationen. För perioden januari 2010 till januari 2020 uppges priserna på livsmedel och alkoholfria drycker ha stigit 19,3 procent, medan KPI steg 10,7 procent.

Annons

Sverige jämfört med Europa – siffror ur genomgången

I pressmeddelandet redovisas prisutvecklingen för kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” samt jämförelser med KPI och Europa (EMU/EU).

PeriodSverigeSverige KPIEMUEU
Mars 2023 – mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021 – mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Momssänkningen: ”raderar ut” tre års uppgångar

En viktig poäng i granskningen är att siffrorna ovan avser tiden före momssänkningen. När momssänkningen räknas in förändras bilden markant, enligt Länsförsäkringar.

”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023.”

Stråberg tillägger att lättnaden för hushållen kan vara tillfällig.

Hög prisnivå gör att frågan lever vidare

Även om prisökningstakten enligt Länsförsäkringar har normaliserats, bedömer bolaget att diskussionen om matpriserna fortsätter eftersom nivåerna fortfarande är höga efter prischocken 2022–2023. I pressmeddelandet pekas också osäkerhet framåt ut, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi