Stora skillnader i landet – Stockholmsområdet sticker ut

Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånet varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad den 25 juni 2026. I vissa kommuner går över 40 procent av inkomsten till villalånekostnader för en genomsnittlig villa, medan andra ligger kring tre procent.

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank har utgått från aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster för att räkna fram andelen av inkomsten som går till villalånet i olika kommuner och län. Kalkylen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering

Beräkningen gäller efter ränteavdrag. Genomsnittliga villapriser är hämtade från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Kommuner med högst respektive lägst andel

Enligt analysen är det i Stockholmsområdet som andelen av inkomsten som går till villalånet är som högst.

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

I andra änden av skalan ligger flera kommuner där villalånet uppges ta omkring tre procent av hushållets nettoinkomst:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent. I Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger andelen på 22–23 procent.

Lägst andel uppges Västernorrlands län ha, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.