Stor del av 60- och 70-talets bostäder i länet bedöms ha renoveringsbehov

En majoritet av lägenheterna som byggdes under miljonprogramsåren i Kalmar län har ännu inte genomgått någon större renovering. Det framgår av ny statistik från SCB som tagits fram till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige, enligt ett pressmeddelande publicerat den 7 september 2026.

73,4 procent i Kalmar län är ”ej” eller ”lätt” renoverade

I Kalmar län finns totalt 12 044 lägenheter som uppfördes under perioden 1965–1974. Av dessa klassificeras 8 838 lägenheter, motsvarande 73,4 procent, som ej eller lätt renoverade.

• 32,9 procent är ej renoverade
• 40,5 procent är lätt renoverade
• 26,6 procent är mellan- eller totalrenoverade

Som jämförelse uppges den nationella nivån ligga på 74,9 procent ej eller lätt renoverade lägenheter i samma byggperiod.

Aktörerna: kostnader, räntor och villkor påverkar underhållet

I pressmeddelandet lyfts att stigande byggkostnader, högre räntor och en pressad ekonomi gör det svårare för fastighetsägare att finansiera nödvändigt underhåll och renovering.

Pontus Sjöstrand, vd för Måleriföretagen, säger:

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram.

Även Sveriges Allmännytta pekar på omfattningen av den samlade underhållsutmaningen. Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta, säger:

– Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns.

Fastighetsägarna efterlyser i sin tur långsiktiga spelregler. Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige, säger:

– En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet.

Fem områden i rapporten ”Renovera Sverige”

Måleriföretagen listar i rapporten fem förändringsområden som ska kunna förbättra förutsättningarna att minska den så kallade underhållsskulden:

• Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
• Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
• Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
• Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
• Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Så definieras renoveringsnivåerna

Enligt rapporten bygger klassificeringen på uppgifter i SCB:s register (nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår). Indelningen görs i fyra nivåer:

• Ej renoverad: ingen större ombyggnad registrerad och värdeåret är samma som nybyggnadsåret.
• Lätt renoverad: en ombyggnad har gjorts, men utan att värdeåret förändrats.
• Mellanrenoverad: ombyggnad har genomförts och värdeåret har höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: värdeåret är samma som ombyggnadsåret, vilket tyder på en mycket omfattande renovering.