Ny statistik om nedskräpningen i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser av nedskräpningen i landet. I rapporten framgår bland annat att skräpet i stadsmiljö har minskat mellan 2023 och 2025, samtidigt som nikotinrelaterat skräp fortsatt dominerar. Rapporten släpptes den 20 april 2026.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner, enligt undersökningen.

Stadsmiljön blir renare – flera plastprodukter minskar

De nationella skräpmätningarna visar för första gången hur skräpet utvecklas över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023.

Exempel på skräp som minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att rökningen minskar är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. I den nationella skräpmätningen från 2025 anges att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

Vardagsexempel: över tusen skräpföremål på väg till jobbet

För att visa hur mycket skräp som kan finnas i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett exempel: På en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning, men skräpet består

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024 (efter en ökning 2022–2023). Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 uppges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver också tydliga skillnader mellan olika havsområden:

• Västerhavet: medianvärde 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: medianvärde 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljö uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025.