Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Om Sverige inte når EU:s klimatkrav till 2030 riskerar landet både ökade kostnader och möjliga sanktioner. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, framtagen på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transporter och uppvärmning

Analysen rör den så kallade ESR-sektorn (Effort Sharing Regulation), som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet visar regeringens egen bedömning att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan täcka en del – men innebär förlorad intäkt

Regelverket möjliggör att Sverige kan täcka maximalt 5,2 miljoner ton av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flex-mekanismen. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

Enligt IVL:s sammanställning återstår därefter ett utsläppsgap på cirka 5,8 miljoner ton. Pressmeddelandet beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsländer också har underskott, vilket gör tillgång och pris osäkra.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver kostnaden för att använda ETS-flex.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år, vilket kan ge en ränta-på-ränta-effekt om målen missas flera år i rad.

Möjliga sanktioner enligt tidigare EU-domstolsfall

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Underlaget är rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.