Flygsfors – hyttans hetta, bygdens hjärta och vägen framåt

Flygsfors är ett litet namn med stor historia för oss i Nybro kommun. I den småländska dalgången längs Vapenbäcksån finns spåren efter en industriell era som formade både landskapet och människorna här. Det var här, mellan hyttans glödande ugnar och arbetarbostädernas rader, som en lokal identitet byggdes — en identitet som fortfarande lever i hem, loppisar och i samlarnas iver långt bortom kommunens gränser.

Från kvarnar till glas — en kort historik

Platsen utnyttjade vattenkraft redan före glasbruksepoken: kvarnar och småindustri fanns vid ån. Det första glasbruket i Flygsfors grundades 1888 och utvecklades snabbt från fönsterglas till ett brett sortiment av konservglas, lamp- och prydnadsglas. Efter branden 1910 byggdes hyttan i tegel på sin nuvarande plats; 1912 tillkom en rundugn och produktionen expanderade.

Under 1950-talet var Flygsfors en kraft att räkna med — norra Europas största producent av belysningsglas med omkring 200 anställda. Namnkunniga formgivare som Paul Kedelv gjorde bruket känt internationellt, inte minst genom den ikoniska Coquille-serien som idag är eftertraktad bland samlare.

Lokalt avtryck — arbetsplatsen som samhälle

Som i många bruksorter var glasbruket i Flygsfors mer än en arbetsplats. Hyttan var en social mötesplats där kvällssamtal, fackliga diskussioner och berättelser flätades samman. Bostäder ingick ofta i lönen och speglade arbetsplatsens hierarki: hyttmästare och formgivare bodde bättre än slipare och grovarbetare. Denna paternalistiska struktur formade vardagliga rutiner, fritid och till och med politiska mönster i byn.

Flögstorp, bykärnan nordost om hyttan, visar den agrara sidan av platsen — jordbruket och naturvärdena lever kvar sida vid sida med industrispåren. Idag är Flygsfors fortfarande en plats där människor bor, pendlar och driver små verksamheter, samtidigt som minnet av hyttvärmen lever kvar i lokalkänslan.

Miljöarvet och varför det berör oss i Nybro

Det industriella arvet bär också en baksida: nästan 100 års glasproduktion har lämnat efter sig förorenad mark, sediment och grundvatten med bland annat arsenik, bly och zink. SGU:s huvudstudie 2023 gav underlag till åtgärdsutredning, och 2025–2026 planeras förberedande saneringsarbeten som schaktsanering och andra åtgärder för att minska exponering och risk.

Detta påverkar hela kommunen. Hur vi tar hand om saneringen avgör möjligheter för framtida markanvändning — från rekreation och naturupplevelser till besöksnäring eller nya verksamheter. Saneringen är också en fråga om rättvisa: de som bor här idag ska kunna känna trygghet i marken under sina fötter.

Guldkorn, milstolpar och praktisk information

• Grundat: 1888 (fönsterglas) — tegelhytta återuppbyggd efter brand 1910.
• Konstglasprofil: Paul Kedelv (Coquille-serien) och flera namnkunniga formgivare bidrog till Flygsfors internationella rykte.
• Högsta bemanning: omkring 300 anställda under 1960-talets sammanslagningar (Flygsforsgruppen).
• Nedläggning: 1979 — cirka 70 anställda kvar vid nedläggningen.
• Miljöstudier: SGU genomförde huvudstudie 2023; åtgärdsförberedande arbeten planeras 2025–2026.

För den som vill lära sig mer finns kulturhistoriska guider och kommunens kulturmiljöprogram som beskriver Flygsfors bebyggelse, hytta och Flögstorps agrara miljö — viktiga pusselbitar för att förstå platsens dubbla identitet som både bruk- och jordbrukssamhälle.

Dagens läge och vad som väntar

Flygsfors är i dag ett hem för drygt tvåhundra invånare och en lokal identitet som trots allt lever kvar— i byggnader, i historier och i glasföremål som byter ägare på auktionssajter i andra länder. De snabba förändringarna inom service, som diskussioner om förskoleverksamhet, visar att små bruksorter hela tiden måste omförhandla sin roll i kommunen.

Framtiden hänger tätt ihop med saneringen: en lyckad åtgärd kan öppna möjligheter för natur- och kulturturism, nya verksamheter och tryggare boendemiljö. Det arbete som nu planeras är därför av lokal karaktär och betydelse — för vem vill inte att Flygsfors gamla hytta ska bli en trygg och levande del av Nybro kommuns berättelse om Glasriket?