Lyckebyån och Nybro: ån som knyter ihop glas, ängsmarker och framtidsfrågor

En å som formar landskapet – introduktion

För oss i Nybro-regionen är Lyckebyån mer än ett vattendrag på kartan. Den är en livsnerv som binder ihop skogar, glasbruk och byar från källorna i de småländska sjöbygderna till mynningen vid Karlskrona. Många av oss åker längs åns biflöden utan att tänka på hur mycket av vårt vardagslandskap som egentligen har formats av detta avrinningsområde. I den här genomgången lyfter vi fram vad Lyckebyån betyder för Nybro – historiskt, kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt.

Bakgrund: historien i åfåran

Lyckebyån har i århundraden varit en resurs: mader och ängsstråk gav hö till gårdarna, vattenfallets fallhöjd gav kraft åt kvarnar och sågar, och ån gav förutsättningar för glasbruken att etablera sliperi och produktion. Transjö, Kosta, Åfors och Johansfors och flera andra bruk ligger i eller nära åns avrinningsområde – platser som haft direkt betydelse för sysselsättning och pendling i Nybrobygden.

För Nybro har detta inneburit att vår östra och sydöstra landsbygd i praktiken orienterats mot Lyckebyåns dalgång. Vissefjärda har länge fungerat som en naturlig service- och identitetspunkt för byarna på gränsen mellan Nybro och Emmaboda – Kyrksjöns kyrkby och Vissefjärda kyrka är ändå lätt att känna igen för många av oss.

Varför Lyckebyån är viktig för Nybro idag

Ån betyder särskilt mycket för Nybro på tre områden:

• Hydrologi och markanvändning: delar av Nybros sydöstra marker avvattnas mot Lyckebyån via biflöden som Gusemålabäcken. Det innebär att jordbruk, dagvattenhantering och markskötsel i vår kommun påverkar vattenkvaliteten nedströms.
• Näringsliv och besöksnäring: Nybro är ett centrum i Glasriket. Besökare som kommer hit för glasupplevelser rör sig ofta vidare till platser vid Lyckebyån – det skapar spridningseffekter för handel och logi i kommunen.
• Kultur och identitet: ängslador, kvarnruiner, brännerier och glasbruk längs ån är en stor del av vår gemensamma kulturarvshistoria. Många nybrobor känner en stolthet över att bo mitt i detta landskap.

Guldkorn och lokala smakbitar

• Transjö: ett klassiskt exempel på glasbruksmiljö vid ån – idag hem för Magma Art Glass och konstnärlig verksamhet som lockar internationella glasmakare.
• Vissefjärda kyrkby: en visuell och social nod i dalgången där många från Nybros sydöstra delar rör sig för handel, kyrka och föreningsliv.
• Lyckeby kronokvarn: kvarnen nära Lyckeby som historiskt levererat kraft till Karlskrona och idag ingår i det världsarv som örlogsstaden Karlskrona representerar.
• Glasrikets föroreningsarv: studier visar att glasbrukens historiska verksamhet lämnat tungmetaller i sediment och mark – ett problem som kräver samordnade insatser över kommungränserna.

Aktuellt läge: miljö, förvaltning och nyheter

Lyckebyåns vattenförbund är den aktör som samordnar vattenvård i området. De senaste årsrapporterna visar både ökade flödesvariationer till följd av klimatförändringar och fortsatt behov av recipientkontroll av metaller och näringsämnen. SGU och länsstyrelser har under åren 2019–2023 genomfört studier som pekar på höga metallhalter i sediment nära tidigare glasbruksområden. För Nybro innebär detta både en skyldighet och en möjlighet: vi måste bidra i saneringsfrågor, men vi kan också vara med och forma framtida natur- och kulturturism kring rena vattenmiljöer.

På kort sikt handlar mycket om:

• kartläggning och prioritering av förorenade områden i Glasriket,
• åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk och dagvatten,
• utveckling av vandrings-, paddel- och kulturleder som visar upp åns industrihistoria och naturvärden.

Framtiden: hur kan Nybro bidra?

Nybro kommun sitter i en stark position: som "centrum i Glasriket" och delägare i Destination Glasriket kan vi driva satsningar som både stärker besöksnäringen och tar ansvar för vattenmiljön. Förslag på konkreta insatser som gagnar både människor och natur i vårt närområde:

• Stödja våtmarksrestaureringar i nedströmsdiken för att fånga upp näringsämnen och minska metalltransport.
• Främja gemensamma saneringsprojekt med Emmaboda och Lyckebyåns vattenförbund för prioriterade glasbruksytor.
• Satsa på guidade kultur- och naturleder (t.ex. Transjö–Vissefjärda) som kopplar glas-, ängs- och vattenhistoria.

När vi i Nybro vårdar våra ånära marker, prioriterar hållbar turism och samarbetar över kommungränserna, kan Lyckebyån fortsätta vara det band som förenar Glasriket – samtidigt som vi tar ansvar för vattenmiljön åt kommande generationer.